Nu börjar jag vakna till, jag säger inte den här gången att det ska bli fler inlägg än tidigare för det går ju inge bra. Men det kommer ett då och då iallafall.

Jag har börjat vicka på ett nytt jobb som p. ass. Det är ett kanonjobb! Jag trivs jättebra och vi trivs med varandra. Har jobbat en hel del nu i mars.

Ungarna är friska och Håkan mår också bättre nu tror jag. Vi har fått gå igenom en hel del det senaste halvåret och det har verkligen satt oss på prov. Men som vi redan visste innerst inne så klarar vi även detta. Det är skönt när man har gått igenom tuffa perioder och man ser ljuset och slutet på det mörka, vilken kick det ger när man inser att man är ännu lyckligare än innan, man får ett bevis på hur stark relationen är.

Felix åkte till sthlm och sin pappa idag. Han har längtat väldigt mycket så det var kul att se honom så förväntansfull när jag satte honom på bussen. Han har någon slags revolt här hemma nu och är väldigt apatisk, slarvig, grinig och inåtvänd. Jag har varit otroligt orolig för min förstfödda men har hört mig för och det är tydligen ganska vanligt i den här åldern. Jag får försöka ta det med ro och låta det ha sin gång, vi har fortfarande våra stunder när vi verkligen kan prata, de kommer mer sällan men de finns åtminstonde kvar.

Alex är underbar, från 3½ tuffa långa skrikiga år så har han äntligen kommit i balans med sina känslor och sitt förnuft. Han är jättebehaglig, lugn och en riktig tänkare nu. Många härliga disskutioner vid matbordet och underbara frågor och funderingar. Även personalen på dagis säger det samma och de älskar att berätta olika saker som han sagt eller gjort under varje dag. Han har ju naturligtvis varit härlig jämt men hans humör och utbrott har liksom alltid varit i majoritet. Idag sa han till mig att han älskade mig så mycket att han bestämmer att jag inte får bli gammal:-)

Felix och hans relation börjar också arta sig. Jag lyssnade på dom häromdagen när Felix spelade Spiderman på ps2.

Felix: -"Det kan hända att det blir otäckt i spelet Alex, då får du blunda.
Alex: -"Ok, ska han döda dom där nu?
Felix: -"Nej, verkligen inte, spiderman är god och han gör inte sånt.
Alex: -" Varför då?
Felix: -"Därför att spindelmannen är god och goda gör inte sånt, de skadar inte andra och de har inte sönder saker. Spindelmannen är en hjälte.
Alex: -"Vem är spindelmannen?
Felix: -"Ja men det är ju spiderman.
Alex: -" Jaha......lång paus......vem är spiderman?
Felix: -"Men Alex, spiderman och spindelmannen är samma person, han heter spiderman på engelska och spindelmannen på svenska. Precis som batman, han heter läderlappen på svenska.
Alex: -"Jaha!.....lång paus.......vem är läderlappen?
Felix: -"Äh, strunt i de nu.
Alex: -"Okej, nu spelar vi.

Disskutionen var lugn hela tiden:-)

Jag vet att det är otäckt att en 4 åring säger att "den ska döda den" och med Felix var det jätteenkelt att hålla honom undan från allt sånt, han fick inte ens leka med knallpulverpistoler när han var liten men det är svårare när barnen har äldre bröder att hålla dom undan allt sånt och barnprogram och lekar är mycket tuffare idag. Vill bara inflika det så ni inte tror att jag tycker det är okej att han säger så, tvärtom, men denna gång tycker jag brorsan klarade av situationen alldeles utmärkt:-)

För övrigt så lyssnar jag nu på thåströms nya och den är helt underbar!

Ha det så gott!!!