Nu har det varit påsk. Jag jobbade hela helgen. Felix var hos Jesse och Alex var med farmor och farfar i stugan. Igår var jag ledig och hela familjen var hos pappa på påskmiddag. Supergott! Felix kände sig hängig så han gick hem tidigare men Alex och Oscar passade på att bubbla i spapoolen.



Våren är i sitt esse nu och jag väntar med spänning på körsbärsblom, liljekonvaljer och vitsippor. Blåsipporna har redan varit här och blommat över.

Nu ska jag göra i ordning tvätten som mamma ska hjälpa oss med att få undan. Tack.

Sen ska jag jobba.

Ha det gott!

Tänk att jag blir lika glad varje gång det är marken. Synd att vädret inte är så fint men det brukar det ju inte vara när marken är. Alex väntar som attan. Igår sa han att han ville att både jag och Håkan skulle gå med han för då blir det mer pengar för han att handla för. Trevligt:-) just nu sitter han i tvättkorgen och spelar Wii. Jo ni läste rätt. Skulle lagt ut bild men det går inte med telefonen. Längtar efter en app till blogg.se så det blir enklare att blogga via iphonen. Nu ska jag svepa det sista kaffet sen gå med hundarna.

Allt har lugnat sig lite. I förrgår kände jag att Alex har lugnat sig. Jag tänkte att nu vänder det. Och det har det gjort. Det är verkligen så att det känns fysiskt när man är runt honom, han har plockat ner det elektriska fältet, för när han är som värst så är det nästan så att han är elektrisk. Nu kan han backa och be om ursäkt, de utbrotten som kommer är bara vanlig trots. Lustigt att det kan kännas så tydligt.

Nu har jag börjat mitt nya schema, får se om det känns okej, jag tror det är ett bra schema. Nu jobbar jag ons-sön, nästa vecka ti, to, fre. Sen fortsätter det så. Jo det blir bra.

Nu har alla åkt till jobb och skola. Alla utom Alex, han sover fortfarande. 3 nätter på raken så har han vaknat med en hemsk hosta, hostar konstant och nästan oavbrutet 1 timme ungefär sen somnar han om. Han ska till dagis 11 så det finns ingen anledning att väcka honom än.

Nu ska jag göra lunchlåda....

Igår kväll runt 18 börade Alex få krupp. Han fick medicin då och ville lägga sig runt halv 20. Jag förberedde han på att ett ev anfall kunde komma i natt och han höll med. Jag öppnade fönstret på vid gavel och bäddade ner han ordentligt. Runt 22-22:30 så hörde vi han hosta ordentligt och kippa efter luft. Håkan hämtade ner han invirad i täcket och gick ut på altan, jag hämtade telefonen för jag hörde att det inte lät som det brukar och tyckte det borde släppt vid det här laget. Jag ringde 112 och ambulansen kom inom 5 min. Alex var relativt lugn, han har varit med om det förr och jag har verklilgen försäkrat han om att han FÅR luft, det bara känns otäckt och det gör att han inte stressar upp sig så allvarligt, plu att han vet att allt blir värre om han får panik.


Alex med ytterligare en igelkott från ambulansen, han blev glad för han vet inte var den andra är.


Han fick ytterligare adrenalin på sjukhuset att andas in samt betapred. Han började låta bättre på hemvägen, vi var hemma runt 02:30. Det var kusligt att åka hem för det var den värsta dimman jag någonsin sett. Alex kände det samma så han slöt inte ögonen en enda gång för han ville inte tappa någon som helst kontroll, likt mamma:-)

Båda mina pojkar var så otroligt duktiga inatt. Alex var modig och även Felix som fick vara kvar ensam hemma. Han kom ut på altan och kramade om Alex och sa, "-Det blir snart bra ska du se Alex."

Idag blir en slowmotiondag, ska jobba mellan 13-14 sen åka till skattkärr.

Det var ju första april igår. Vad gick ni på? Förutom att jag ska på utbildning i taktil massage, I wish. Jag gick på att Cesar Millan, dogwhisperer ni vet, att han även börjat med catwhispering:-) Så dumt!

Jag lurade Alex att jag hade fått ankfötter men konstaterade att jag skulle bli en hejjare på att simma till sommaren. Jooo, hmmmm, svarade han. Sen sa jag april april! Men han var tvungen att se fötterna för att bli försäkrad:-) Efter det lurades han hela tiden. Han ringde mormor och berättade att han tappat en tand, den hade varit lös i 4a dagar minsann.

Jo, det var ju det. Alex kom allt hem igår igen. Han ville till mamma för det är större där sa han till J. Han brukar förklara hem/hus som små om det är mycket tillsägelser för han att han inte får röra saker och så. Det blir nog en negativ energi och han känner sig begränsad och tvungen att hålla tillbaka. Jag antar att det är därför han beskriver vissa hem så, även om de har fler kvadrat än oss så har det inget med ytan att göra. Nu menar inte jag att han får göra precis vad han vill här hemma utan jag tror att han kan koppla av mer här.

Vi hade allt ett par neutraliseringsfighter när han kom, där han testade mig genom att ställa till scener var vi än var och framförallt där det var mycket folk och han gav mig även ett par örfilar i ansiktet några gånger och varje gång jag försöker prata med han så sätter han händerna för örana och skriker blablabla eller sträcker ut tungan. Då gäller det att bita ihop och komma ihåg att ett bättre tillfälle att nå honom kommer strax, inte just nu.

Senare i bilen, när Håkan och Felix gick in för att handla på coop så passar jag på att prata med han. Förklarar så illustrativt jag kan och påminner om en annan gång när jag förklarade för honom att varje gång han skriker så tar han lite energi från mig och tillslut är energin slut och utan energi orkar man ju ingenting annat än att sova. Han säger inget utan undrar om jag kan läsa en av böckerna vi nyss lånat på biblioteket. Självklart, svarade jag. Vi läste en stund och Håkan och Felix kom tillbaka, vi åkte hem. När vi kommer innanför dörren och hängt av oss jackorna så går Alex in i köket men tvärvänder och "skrik-ropar" -"Här får du påfyllning av energi!!" och slänger sig runt midjan på mig. Jag kramar tillbaka och känner att hela ungen slappnar av i varje muskel. Resten av kvällen var supermysig. Den innehöll tacos, familjefilm och mysiga sagor i sängen!

Idag ska jag till jobbet 1 timme igen, annars inget på agendan.

På måndag åker jag till reykavijk för utbildning i taktil massage! Borta en vecka.

Har inte riktigt orken att blogga nu. Det har varit jättetufft med Alexander som inte alls mår bra just nu. Det suger all min energi. Det känns som det bara är jag som kan hantera honom när han mår som sämst. Han åkte till J i söndags men redan på måndagmorgon så ringde J och berättade att Alex hade "härdsmälta". Det är  det enda ordet jag kommer på som beskriver tillståndet Alex hamnar i. Denna gång var det kläder på morgonen som var "fel". Håkan fick hämta honom hem hit. Han ville "hem" som han sa. Det går inte få kontakt med honom och det enda som hjälper är att vänta ut honom. Han kändes lugn när han kom hem. Mindre utbrott har skett här också men jag kan ta honom ur det på ett bra sätt. Det är uppslitande för det är jobbigt att se sin lilla ongeponge må så dåligt och få sån ångest av minsta lilla. Jag fick ha ett ordentligt detektivarbete för att komma på vad det kunde vara denna gång som påverkat honom så. Jag ringde dagis och enligt dom så är det ganska mycke prat om att dagis är slut och skolan börjar. Det kan räcka för att få Alex ur balans, jag kom även på att detta med jordbävningen i Japan inte undgått honom eftersom jag har fått under en tid förklara för honom hela jordens uppbyggnad från kärnan till jordskorpan.

Han beslutade iallafall att åka tillbaka till J igår, men jag sitter ändå på helspänn och väntar på att han ska ringa. Detta kan ske vilken tid på dygnet som helst vet jag av erfarenhet.

Iallafall, idag har jag varit ledig och Felix har varit hemma pga halsont. Vi har haft en superbra dag med tv-spel, singstar och mycket skratt och disskutioner. Han är så himla rolig att umgås med.

Under kvällen har jag och Håkan spelat guitarrhero, jag vann såklart, och kollat på big brother. Herregud det var det roligaste avsnitttet någonsin. De hade riggat huset med skräcktema och skrämde deltagarna hela tiden, jäklar vad jag skrattade!

I morgon blir det slappardag light, jag måste få in städning nånstans. Börjar tycka att det är olidligt med bara en bil, känner mig låst när jag är ledig. Jag är fortfarande inte bra i foten som jag stukade för snart 2 veckor sen så jag kan inte träna eller ens gå små promenader. Jag har röntgat foten och det var ingen skelettskada. Det trodde jag inte heller men nåt fel är det ju. Trist som faan:-(

Positiva nyheter idag är att Håkan fick napp på sin offert så första jobbet börjar snart!! Nu kanske allt kan vända på riktigt snart, vi har ta mig tusan legat på botten länge nu, längtar att få se kanten så vi kan kliva över den in till det drägliga livet snart.

Nu ska jag krypa till kojs, sov gott!