title>Carina-snurrig som få. -

1a april

Det var ju första april igår. Vad gick ni på? Förutom att jag ska på utbildning i taktil massage, I wish. Jag gick på att Cesar Millan, dogwhisperer ni vet, att han även börjat med catwhispering:-) Så dumt!

Jag lurade Alex att jag hade fått ankfötter men konstaterade att jag skulle bli en hejjare på att simma till sommaren. Jooo, hmmmm, svarade han. Sen sa jag april april! Men han var tvungen att se fötterna för att bli försäkrad:-) Efter det lurades han hela tiden. Han ringde mormor och berättade att han tappat en tand, den hade varit lös i 4a dagar minsann.

Jo, det var ju det. Alex kom allt hem igår igen. Han ville till mamma för det är större där sa han till J. Han brukar förklara hem/hus som små om det är mycket tillsägelser för han att han inte får röra saker och så. Det blir nog en negativ energi och han känner sig begränsad och tvungen att hålla tillbaka. Jag antar att det är därför han beskriver vissa hem så, även om de har fler kvadrat än oss så har det inget med ytan att göra. Nu menar inte jag att han får göra precis vad han vill här hemma utan jag tror att han kan koppla av mer här.

Vi hade allt ett par neutraliseringsfighter när han kom, där han testade mig genom att ställa till scener var vi än var och framförallt där det var mycket folk och han gav mig även ett par örfilar i ansiktet några gånger och varje gång jag försöker prata med han så sätter han händerna för örana och skriker blablabla eller sträcker ut tungan. Då gäller det att bita ihop och komma ihåg att ett bättre tillfälle att nå honom kommer strax, inte just nu.

Senare i bilen, när Håkan och Felix gick in för att handla på coop så passar jag på att prata med han. Förklarar så illustrativt jag kan och påminner om en annan gång när jag förklarade för honom att varje gång han skriker så tar han lite energi från mig och tillslut är energin slut och utan energi orkar man ju ingenting annat än att sova. Han säger inget utan undrar om jag kan läsa en av böckerna vi nyss lånat på biblioteket. Självklart, svarade jag. Vi läste en stund och Håkan och Felix kom tillbaka, vi åkte hem. När vi kommer innanför dörren och hängt av oss jackorna så går Alex in i köket men tvärvänder och "skrik-ropar" -"Här får du påfyllning av energi!!" och slänger sig runt midjan på mig. Jag kramar tillbaka och känner att hela ungen slappnar av i varje muskel. Resten av kvällen var supermysig. Den innehöll tacos, familjefilm och mysiga sagor i sängen!

Idag ska jag till jobbet 1 timme igen, annars inget på agendan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0