Julen är över

Äntligen är julen förbi. Felix 13årsdag är firad och nu är det nyår och Alex födelsedag kvar. Felix pappa var här i två nätter. Jag och Alexander sov hos J då. Mysigt hade vi det allihop. Denna veckan har vi haft Kevin eftersom Håkan jobbade i stockholm. Dexter har varit helknäpp och asjobbig under tiden. Revirpinkat ner hela lägenheten. Idag ska jag försöka få med min Alexander till affären. En tuff kamp. Ha en fin nyår!

Tidig morgon.

Idag fick hunden följa med mamman på promenad redan 3:30. Han var riktigt förvånad och sömndrucken men det var lika bra han fick följa med. Jag var nämligen tvungen att röra på fötterna som tydligen hade nåt agg mot mig. Vi gick en halvtimma sen somnade vi om när vi kom hem och vaknade lagomt till julkalendern 7:15.

Idag blir det Karlstad för 3e ggn den här veckan. Alex utredning har äntligen börjat. Det känns rätt, oerhört rätt och det känns som om vi äntligen får den stöttning vi behöver. Vi har redan fått indikationer på att han har asberger/adhd. De kommer ge oss ett besked redan innan jul eftersom alla tester gått så bra och Alex gillar att göra dom. Nu kommer han få ett åtgärdsprogram i skolan som innebär anpassad skolgång. Dels så är han mer begåvad än de flesta i hans ålder vilket gör att han tycker det är "tråkigt" att lära sig bokstäver som han redan kan. Men å andra sidan har han svårare med det sociala än de andra i hans ålder. Skolan har varit jobbig för honom och fritids funkar inte alls just nu.

Nu åkte stora killen till skolan och Alex och jag ska göra oss i ordning för att hämta upp hans pappa.

Vi hörs!
Ta vara på er egentid, lätt att glömma bort människan som står oss närmast.


Ny header och nytt liv.

Ja hörrni, det har hänt en hel del sen sist. Nytt liv, ja, bokstavligt talat. Jag och Håkan skilde oss i september. Jag och grabbarna flyttade till en vindsvåning neråt stan till. Det var ingen dramatisk separation utan vi är fortfarande vänner. Håkan har kvar Kevin och katterna och Dexter följde med oss. Vi trivs oerhört bra här men det gäller att tänka till nu när man är ensamstående med 2 grabbar. Jag är sjukskriven sen augusti pga värk i händer och fötter. Är på diverse undersökningar och väntar nu på att få komma till kärlkirurgen och hudkliniken. Äter medicin för neuropatiska smärtor och de lindrar så något med nerverna är det. Komplikation av min diabetes.

Jag har även mött kärlek. Skriver inget om den mer än att jag är lycklig, sprudlande, kär och hel. Han gör vardagen extra fin med sitt underbara positiva sätt och sin fantastiska humor. En mogen man som är ärlig och rakt på sak.

På återseende goa ni 😊
Avslutar med ett julklappstips


Iphone app till blogg.se

Åh vad jag väntar på en app till iphone. De lovade i februari att nu, nu är det på gång. Sen kom: Under mars månad kommer alla ha tillgång till appen. Nu: Ingenting.

Jaja, vi är lediga jag och Alex idag igen. Varmt som attan ute. Vi har blåst sopbubblor ur allt möjligt på altan, det var himla kul:-) Sen ska vi ut och klippa gräsmattan. Nu väntar vi på lunchen, gör en god kall pytt med pasta, gurka, korv, ägg och majs. Mums!

Hörs.

En seg dag.

Det är en riktigt seg dag idag. Jag och Alex är lediga. Han kollar Jönssonligan och jag har varit på väg minst 5 ggr för att göra mig i ordning för dagen. Varje gång jag är på väg kommer jag på att jag kan göra nåt annat. Jag har lovat Alex att åka till Maxi, för han vill köpa en ny Bionicle för egna pengar. Åå, dags att lyfta sig själv i tröjkragen och ta sig in i duschen. Men först, lunch!

Ha det gott!


Mors dag!

Den firades med att mamman fick en alldeles lugn dag med enbart man i karlstad.
Nja typ så. Jag fick fin frukost och present av Felix, en Björn Borg parfym, Alex var hos J. Sen åkte vi till mamma som är i skattkärr och vaktar hund och hus. Vi fikade och plockade ägg i hönshuset *hua*

Sen åkte jag och Håkan till ikea för att köpa en ny wokpanna för Håkan hade minsann en bild i huvudet av en jättegod wokrätt så då gäller det att smida medans järnet är varmt. När vi kom hem så gjorde han i ordning den, och alldeles riktigt, den var mycket god. Bra Håkan, tack och puss:-)

Sen kollade vi på "Himlen är oskyldigt blå", den var jättebra, så kul att se allt från 70-talet. Vilket jobb att skildra 70-talet nu, 2011, med all rekvisita, kul!

Precis när filmen var slut så kom Alex hem med J, de hade firat farmors födelsedag. Han stod utanför dörren med en JÄTTEstor blomsterbukett egenhändigt plockad. Jag blev så glad, älskar barnplockade blommor, de är allra finast. Så fyllda med omtanke.

Nu har Alex precis nattats med mysiga kramar och pussar och underbara tonårssonen har krypit tillbaka in i sitt herravälde till tonårsrum, nystädat dock:-)

En lugn och skön mors dag är inte att underskatta!

Nu inväntas Big Brothers näst sista livesändning. Spispopcorn till det? Ja tack!

Jag lösenordsskyddade min blogg.

Jag skyddade min blogg med ett lösenord idag. Det gjorde jag av den enkla anledningen att jag var med om en sak idag. Idag fick jag reda på att någon använt min blogg för egen vinning skull. Någon vände min blogg mot mig, bakom min rygg. Jag har varit med om både ris och ros, och det är lärorikt, men aldrig just detta. Så i det läget kände jag mig otroligt kränkt och spärrade bloggen med ett lösenord. Jag tog bort det igen pga att det är inte rättvist. Att en enda människa ska påverka mig så. Så bloggen förblir öppen för er alla.

Det värsta är att denna person inte har en aning om vad den orsakat. Denna person tror att den gjort någon bra.

Något i mig gick sönder idag och något fint fick en spricka, inget blir sig likt.


Ett litet steg ska uppskattas! Och, Alex kan!

Jag har glömt att berätta en sak....Alexander har lärt sig cykla!!! Det trodde jag skulle ta ett bra tag till faktiskt. Det är inte helt enkelt att lära ett OCD barn att cykla eftersom varje handling och felsteg, för han innebär döööööden direkt utan att passera gå. Han cyklade 3 meter sen stannade han, kollade däcken och letade eventuella spindlar som kunde ha tänkt sig att just NU bygga bo i däcken, och eventuella vassa saker på marken som kunde åstadkomma en punktering. Han gjorde ett system av detta varje gång det gick lite för fort, jag snackar ytterst lite, så stannade han cykeln. Jag talade om för honom att det är inte farligt att cykla liiite längre och pekade ut mot den stora skolgården. Men det ville han inte. Jag försäkrade honom om att han kan cykla bra nu så det är inte farligt. Han vänder sig mot mig med riktigt allvar i blicken och frågar:
"-Ser du trappan där?
"-Ja, svarar jag.
"-Om jag åker längre så kommer jag åka ner för den.
"-Nej Alex den är ju jättelångt bort. Alex suckar och tittar trött på mig.
"-Om jag åker fort är den inte så långt bort.
"-Men du har ju bromsar, då får du ju bromsa.
"-Jag kan ju inte bromsa om jag får panik ju, då glömmer jag ju bort hur man gör! VILL DU ATT JAG SKA DÖ ELLER??!!! FÖRSTÅR DU INGENTING?!!!!!

Som ni förstår så är det bara att backa i det här läget, hur frustrerande, på tusen olika sätt, det än är. Jag gick och satte mig på en trapp och lät han hålla på, på sitt eget vis. Där upptäckte jag att min son hittade på ett alldeles eget sätt att lära sig cykla på. I uppförsbacke. Det är ju helt briljant, där kunde han ha full kontroll på cykeln och cykeln hade inte längre nån möjlighet att fara iväg med han. Nu känner han sig trygg och kan hantera cykeln ordentligt, han kan även svänga duktigt så nu cyklar han som om han aldrig gjort nåt annat. Duktig som attan :-)

Nu kommer min man hem om bara några minuter!!! 
Yaay!
Ha en trevlig kväll!



Hej där..

Jag är fortfarande inne i min osociala dvala och den förstärks i takt med utredningen som kommit väldigt långt och det känns både bra och dåligt. Men mest bra.

Håkan har kommit igång med firman och det rullar in jobb i jämn takt. Jag stormtrivs fortfarande på jobbet och är så glad över det. Det har berikat mitt liv.

Annars så är det fullt med föräldramöten och utvecklingssamtal på agendan. Herregud! Den ena börjar 0an och den andra 7an. Är det verkligen möjligt? Felix ska även praktisera på Maxis media avdelning på torsdag, bara där kommer han nog växa enormt:-) Nya kontakter med främmande människor, men det klarar han galant!

Ja, som ni ser, så är jag inte speciellt skrivför heller. Hoppas ni mår bra allihop! Kram!

Skit skit skit.

Ja när allt är skit har jag ingen ork att skriva här. 4800:- i lön denna månad, Håkan ingen. Inkassobrev hopar sig, hot om avstängd el och på det misstänkt hjärnblödning på Håkan i söndags som resulterade i ambulansfärd med blåljus. Vi var båda övertygade om att det var det sista vi såg av varandra. Det overkliga och absurda att gå in till barnen och "vara stark" efter det. Hunden blev akut sjuk samtidigt så ett veterinärbesök akut toppade vi den tårtan med. Håkan är hemma men fortfarande sängliggande efter vad det visade sig världshistoriens värsta migränanfall. Kevin the dog är bättre nu efter 5 dagars medecinering. Jag har varit på mitt 1a läkarbesök i utredningen och ett är ju klart, störd är jag onekligen. Vanligtvis skickar hon med ETT test som patienten ska göra inför nästa besök. Jag fick FEM. Det är mammas tjej det, sa mor. Nu vet ni, på återseende. Hej.

Sommaren är verkligen på väg!

Nu har det varit påsk. Jag jobbade hela helgen. Felix var hos Jesse och Alex var med farmor och farfar i stugan. Igår var jag ledig och hela familjen var hos pappa på påskmiddag. Supergott! Felix kände sig hängig så han gick hem tidigare men Alex och Oscar passade på att bubbla i spapoolen.



Våren är i sitt esse nu och jag väntar med spänning på körsbärsblom, liljekonvaljer och vitsippor. Blåsipporna har redan varit här och blommat över.

Nu ska jag göra i ordning tvätten som mamma ska hjälpa oss med att få undan. Tack.

Sen ska jag jobba.

Ha det gott!

Marken!

Tänk att jag blir lika glad varje gång det är marken. Synd att vädret inte är så fint men det brukar det ju inte vara när marken är. Alex väntar som attan. Igår sa han att han ville att både jag och Håkan skulle gå med han för då blir det mer pengar för han att handla för. Trevligt:-) just nu sitter han i tvättkorgen och spelar Wii. Jo ni läste rätt. Skulle lagt ut bild men det går inte med telefonen. Längtar efter en app till blogg.se så det blir enklare att blogga via iphonen. Nu ska jag svepa det sista kaffet sen gå med hundarna.

Det är lugnare nu....

Allt har lugnat sig lite. I förrgår kände jag att Alex har lugnat sig. Jag tänkte att nu vänder det. Och det har det gjort. Det är verkligen så att det känns fysiskt när man är runt honom, han har plockat ner det elektriska fältet, för när han är som värst så är det nästan så att han är elektrisk. Nu kan han backa och be om ursäkt, de utbrotten som kommer är bara vanlig trots. Lustigt att det kan kännas så tydligt.

Nu har jag börjat mitt nya schema, får se om det känns okej, jag tror det är ett bra schema. Nu jobbar jag ons-sön, nästa vecka ti, to, fre. Sen fortsätter det så. Jo det blir bra.

Nu har alla åkt till jobb och skola. Alla utom Alex, han sover fortfarande. 3 nätter på raken så har han vaknat med en hemsk hosta, hostar konstant och nästan oavbrutet 1 timme ungefär sen somnar han om. Han ska till dagis 11 så det finns ingen anledning att väcka honom än.

Nu ska jag göra lunchlåda....

Ambulansfärd

Igår kväll runt 18 börade Alex få krupp. Han fick medicin då och ville lägga sig runt halv 20. Jag förberedde han på att ett ev anfall kunde komma i natt och han höll med. Jag öppnade fönstret på vid gavel och bäddade ner han ordentligt. Runt 22-22:30 så hörde vi han hosta ordentligt och kippa efter luft. Håkan hämtade ner han invirad i täcket och gick ut på altan, jag hämtade telefonen för jag hörde att det inte lät som det brukar och tyckte det borde släppt vid det här laget. Jag ringde 112 och ambulansen kom inom 5 min. Alex var relativt lugn, han har varit med om det förr och jag har verklilgen försäkrat han om att han FÅR luft, det bara känns otäckt och det gör att han inte stressar upp sig så allvarligt, plu att han vet att allt blir värre om han får panik.


Alex med ytterligare en igelkott från ambulansen, han blev glad för han vet inte var den andra är.


Han fick ytterligare adrenalin på sjukhuset att andas in samt betapred. Han började låta bättre på hemvägen, vi var hemma runt 02:30. Det var kusligt att åka hem för det var den värsta dimman jag någonsin sett. Alex kände det samma så han slöt inte ögonen en enda gång för han ville inte tappa någon som helst kontroll, likt mamma:-)

Båda mina pojkar var så otroligt duktiga inatt. Alex var modig och även Felix som fick vara kvar ensam hemma. Han kom ut på altan och kramade om Alex och sa, "-Det blir snart bra ska du se Alex."

Idag blir en slowmotiondag, ska jobba mellan 13-14 sen åka till skattkärr.

1a april

Det var ju första april igår. Vad gick ni på? Förutom att jag ska på utbildning i taktil massage, I wish. Jag gick på att Cesar Millan, dogwhisperer ni vet, att han även börjat med catwhispering:-) Så dumt!

Jag lurade Alex att jag hade fått ankfötter men konstaterade att jag skulle bli en hejjare på att simma till sommaren. Jooo, hmmmm, svarade han. Sen sa jag april april! Men han var tvungen att se fötterna för att bli försäkrad:-) Efter det lurades han hela tiden. Han ringde mormor och berättade att han tappat en tand, den hade varit lös i 4a dagar minsann.

Jo, det var ju det. Alex kom allt hem igår igen. Han ville till mamma för det är större där sa han till J. Han brukar förklara hem/hus som små om det är mycket tillsägelser för han att han inte får röra saker och så. Det blir nog en negativ energi och han känner sig begränsad och tvungen att hålla tillbaka. Jag antar att det är därför han beskriver vissa hem så, även om de har fler kvadrat än oss så har det inget med ytan att göra. Nu menar inte jag att han får göra precis vad han vill här hemma utan jag tror att han kan koppla av mer här.

Vi hade allt ett par neutraliseringsfighter när han kom, där han testade mig genom att ställa till scener var vi än var och framförallt där det var mycket folk och han gav mig även ett par örfilar i ansiktet några gånger och varje gång jag försöker prata med han så sätter han händerna för örana och skriker blablabla eller sträcker ut tungan. Då gäller det att bita ihop och komma ihåg att ett bättre tillfälle att nå honom kommer strax, inte just nu.

Senare i bilen, när Håkan och Felix gick in för att handla på coop så passar jag på att prata med han. Förklarar så illustrativt jag kan och påminner om en annan gång när jag förklarade för honom att varje gång han skriker så tar han lite energi från mig och tillslut är energin slut och utan energi orkar man ju ingenting annat än att sova. Han säger inget utan undrar om jag kan läsa en av böckerna vi nyss lånat på biblioteket. Självklart, svarade jag. Vi läste en stund och Håkan och Felix kom tillbaka, vi åkte hem. När vi kommer innanför dörren och hängt av oss jackorna så går Alex in i köket men tvärvänder och "skrik-ropar" -"Här får du påfyllning av energi!!" och slänger sig runt midjan på mig. Jag kramar tillbaka och känner att hela ungen slappnar av i varje muskel. Resten av kvällen var supermysig. Den innehöll tacos, familjefilm och mysiga sagor i sängen!

Idag ska jag till jobbet 1 timme igen, annars inget på agendan.

Tjohooo!

På måndag åker jag till reykavijk för utbildning i taktil massage! Borta en vecka.

Joorasåattdeh....

Har inte riktigt orken att blogga nu. Det har varit jättetufft med Alexander som inte alls mår bra just nu. Det suger all min energi. Det känns som det bara är jag som kan hantera honom när han mår som sämst. Han åkte till J i söndags men redan på måndagmorgon så ringde J och berättade att Alex hade "härdsmälta". Det är  det enda ordet jag kommer på som beskriver tillståndet Alex hamnar i. Denna gång var det kläder på morgonen som var "fel". Håkan fick hämta honom hem hit. Han ville "hem" som han sa. Det går inte få kontakt med honom och det enda som hjälper är att vänta ut honom. Han kändes lugn när han kom hem. Mindre utbrott har skett här också men jag kan ta honom ur det på ett bra sätt. Det är uppslitande för det är jobbigt att se sin lilla ongeponge må så dåligt och få sån ångest av minsta lilla. Jag fick ha ett ordentligt detektivarbete för att komma på vad det kunde vara denna gång som påverkat honom så. Jag ringde dagis och enligt dom så är det ganska mycke prat om att dagis är slut och skolan börjar. Det kan räcka för att få Alex ur balans, jag kom även på att detta med jordbävningen i Japan inte undgått honom eftersom jag har fått under en tid förklara för honom hela jordens uppbyggnad från kärnan till jordskorpan.

Han beslutade iallafall att åka tillbaka till J igår, men jag sitter ändå på helspänn och väntar på att han ska ringa. Detta kan ske vilken tid på dygnet som helst vet jag av erfarenhet.

Iallafall, idag har jag varit ledig och Felix har varit hemma pga halsont. Vi har haft en superbra dag med tv-spel, singstar och mycket skratt och disskutioner. Han är så himla rolig att umgås med.

Under kvällen har jag och Håkan spelat guitarrhero, jag vann såklart, och kollat på big brother. Herregud det var det roligaste avsnitttet någonsin. De hade riggat huset med skräcktema och skrämde deltagarna hela tiden, jäklar vad jag skrattade!

I morgon blir det slappardag light, jag måste få in städning nånstans. Börjar tycka att det är olidligt med bara en bil, känner mig låst när jag är ledig. Jag är fortfarande inte bra i foten som jag stukade för snart 2 veckor sen så jag kan inte träna eller ens gå små promenader. Jag har röntgat foten och det var ingen skelettskada. Det trodde jag inte heller men nåt fel är det ju. Trist som faan:-(

Positiva nyheter idag är att Håkan fick napp på sin offert så första jobbet börjar snart!! Nu kanske allt kan vända på riktigt snart, vi har ta mig tusan legat på botten länge nu, längtar att få se kanten så vi kan kliva över den in till det drägliga livet snart.

Nu ska jag krypa till kojs, sov gott!

Sunday bloody sunday...

Den låten har spelats upprepade ggr i mitt huvud idag. Konstigt, för det är inget fel alls på min söndag. Den är väldigt typisk, och det gillar ju jag.

Igår var vi i Stråhallen heeeela dagen, från 08:45 till 16:30. Felix matchade i badminton, sex spelade matcher av åtta och vinst i två. Det var kul att se han igår för han gav verkligen ALLT. Speciellt i dubbelmatcherna, där tog han de flesta poängen, kul!

Felix relaxar med mobilen mellan matcherna, cool bild va?


Alexander var med i stråhallen till en början men sen var vi tvugna att ringa hans pappa. Alex är just nu inne i en fruktansvärt jobbig period, allra värst för han själv, får icke glömmas. Mycket att han fastnar i saker och kan inte umgås flera just nu. Han har även jobbigt med minsta förändring, kan inte ens ta att vi gör våfflor fast vi sa pannkakor från början, total härdsmälta. Mår mycket "illa" och vill inte gärna äta sig mätt, vilket gör att det blir att äta hela tiden. Mat som är kladdig går bort, bacillrädslan börjar även komma tillbaka. När vi hämtade han hos sin pappa senare på kvällen så åkte vi hem och käkade senare så kollade vi på 101 sätt att åka ur en gameshow, men det var nog inte passande nu för Alex tyckte det var obehagligt att människor utsattes för katapulter och liknande trots att de var rädda. Jag förklarade att de gör det av egen vilja och att de tycker att det är spännande att bli såhär kittlande rädd. Men näe.
"-Oooooscar!, vad heter den där tjejen i Harry Potter, den tjejen, med brunt hår inte oranget, brunt hår, brunt hår."
-"Inte nu Alex"
-"Men ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ" *härdsmälta*

Sen kollade vi på Americas funniest homevideos, det var heller inte ett smart drag (det var ju det här med att vara steget före, ibland går allt för fort helt enkelt) Det alla vanligtvis skrattar åt, det klarade inte Alex. Till slut ropar han.
-"Nu är jag magsjuk!"
Sen satt han länge på toalettgolvet och väntade på att kräkas. Min lille goe onge. Jag sa att han brukar vara mycket mera grå i ansiktet när han är magsjuk så jag trodde nog att han bara var trött. Han sa att vi kan ju försöka läsa en bok. Det gjorde vi, med hinken brevid sängen. I morse kom han inrusandes. -"Jag ÄR inte magsjuk!!"

Sen var det ju hans dans i morse. Efter dansen så pratade dansläraren med mig och frågade om det fanns något speciellt sätt för henne att möta honom på, om jag hade nåt tips. Allt går nämligen jättebra på dansen men när det kommer till den strukturerade dansen med instruktioner om koreografi, då går Alex. Med ryggen vänd sätter han upp handen och säger -"Nej tack, det här kan jag redan" Han klarar inte av instruktioner i grupp, han behöver ju öga-mot-öga kontakt. Det finns ju tyvärr inga tips som passar in här för tyvärr så funkar det ju inte alltid, när inte resurser finns. Jag frågade Alex när vi åkte hem, om det fanns en dans där man fick dansa precis som man ville, ville han börja där istället, det kanske var lite roligare helt enkelt. Och det ville han, jag vill ju inte att han ska känna att han inte FÅR vara med utan jag vill att han ska känna att det är hans val att sluta, jag tror jag lyckades med det. Blir till att ringa BUP i morgon för råd och stöttning för det behöver jag just nu känner jag, gör mig så ont ibland att min goa kramiga, livliga, lugna, glada, arga mysiga lille pöjk ska ha det så här.

För övrigt så tror våran hund att han är en katt. (ingen är normal här)

Och så släckte vi alla lampor och tände ljus igår och spelade yatzy (jag vann, inte viktigt) pga Earth Hour




Mr Tourette

Igår var jag på en föreläsning med Pelle Sandstrak, Mr Tourette. Hjälp, vilken underbar upplevelse! Det var en kväll som jag kommer bära med mig hela mitt liv. En man med en otrolig styrka och utstrålning. Jag kan inte tänka mig att det finns en man som bättre kan förklara att det inte finns nåt som heter "inom ramarna". Alla människor är olika och alla människor är lite störda och det är inte bara okej utan det är något bra. Att vara lite störd tvingar ju människor att tänka på ett annat sätt. Man behöver inte passa in.

Idag ska jag jobba, bara ett gästspel på en timme dock så kan väl inte direkt kalla det för en arbetsdag:-) Sen ikväll är det dags för brudarna att ses igen för själslig laddning. Är som vanligt inte upplagd men jag längtar.

Här kan ni lyssna på Pelle Sandstrak

Pelle

Hej där...

Har varit ordentligt "offline" ett tag. En liten downperiod kan man säga. Men det börjar gå uppåt igen. Jobbade igår  och ska iväg och jobba snart igen, trivs massor! I morgon ska jag på en föreläsning, Mr Torrets och jag. Den ser jag verkligen fram emot att se, ska vara jättebra/intressant. Näe, nu rusar tiden igen. Hörs!

Tidigare inlägg
RSS 2.0