I måndags så vaknade jag och sträckte på mig nån sekund innan Alex visslande kom in i sovrummet. För Alex börjar hans dag omedelbums när hans blå öppnas och så även för oss då självklart. Han är väldigt intensiv just nu, det här med sommarlov var inte Alex grej. Jag tänkte precis när han stormade in att ja, nu är det en ny dag, samla kraft för bövelen Carina. Då kom det ett sms från L med frågan om vi ville följa med henne och grabbarna till badhuset, och jisses vad glada vi blev. Vi packade ihop våra simkostymer och åkte. Väl där och efter en stund så ville Alex "prova" att simma i stora bassängen. Han slängde sig mot mig i vattnet och hör och häpna ongepongen kunde simma, nån blandning av alla simsätt visserligen men simmade det gjorde han. Vi blev lika förvånade allihop, framförallt Alex tror jag :-) detta skulle uppmuntras med en märkestagning tyckte jag och Alex höll med. Medans jag stod och pekade på baddaren blå och förklarar hur han ska göra säger han: "den där vill jag ha", och pekar på silverpingvinen. Öööööh nä, det går inte Alex. Då måste du simma 10m och..... Ja men jag kaaan ju simma. Ja, jo, det var valfritt simsätt så vi provar väl, sa jag och vi hämtade en badvakt. Mycket riktigt, han klarade det galant och badvakten var imponerad. Då säger Alex: -Nu vill jag ta guldpingvinen. Och nu är ju jag en mor som känner till hur envis och bestämd sonen är så jag vände mig till badvakten för någon slags hjälp med förklaring att det gick inte. Hon sa att då måste man vara på det djupa och simma både på mage och rygg. -Ja men det kan jag!, hojtade Alex och vände sig om till ryggläge och började världsvant kråla som om han inte gjort annat. Vi stod bara och gapade. Jaha, ja det var duktigt, men det sista man måste göra, det är att hoppa från kanten i den djupa bassängen. -"Jaha, sa Alex. Nä det vågar jag inte..... Tror jag. Men jag kan prova" plupp, så hade ongen hoppat i:-) Ja så gick det till när Alex lärde sig simma. Han gick hem med två fina simmärken, silver och guldpingvinen. Hans nästa mål är att lära sig dyka sittande från kanten så han kan ta silverfisken. När vi satt i badhuscafét efteråt så tittade Alex på mig och sa -"Nu är du allt stolt över mig mamma!" Ja, ongen min vad stolt jag är, och vad glad jag blir när jag tänker på vad som rörde sig i ditt huvud innan du sa så till mig. En obegriplig stolthet över dig själv.